Vanliga frågor om ventilationskontroll

Ventilationskontrollens syfte
Fastighetsägaren ska vid de återkommande funktionskontrollerna konstatera om ventilationssystemet i huvudsak behållit de egenskaper som föreskrevs när det togs i drift. En kontroll ska också ske av att systemet fungerar som det är avsett.

Undantag från ventiationskontroll
Funktionskontroll ska göras i samtliga byggnader med undantag av:

• en- och tvåbostadshus med självdragventilation
• en- och tvåbostadshus med enbart mekanisk frånluftsventilation
• ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring
• industribyggnader byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

En- och tvåbostadshus med FT-ventilation är undantagna från återkommande besiktning. Observeras att industrins kontors- och personalutrymmen inte är undantagna från kontroll.

Tolkning av begreppet en- och tvåbostadshus
Boverket har förtydliga begreppet en- och tvåbostadshus: Med en- och tvåbostadshus avses bostadshus som innehåller en eller flera bostadslägenheter och som är friliggande eller sammanbyggda till rad- eller kedjehus på samma eller skilda fastigheter.

Protokoll över ventilationskontroll
Protokoll över funktionskontrollen ska upprättas och undertecknas av en besiktningsman.

Protokollet ska innehålla
- fastighetsbeteckning
- byggnadens ägare
- tidpunkt för kontrollen
- mätvärden
- eventuella anmärkningar som kräver återbesiktning
- alternativt råd till fastighetsägaren, samt en slutsats om ventilationssystemets funktion är godtagbart eller inte.

Besiktningsmannen ska lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare samt sända en kopia av protokollet till Stadsbyggnadskontorets bygglovavdelning.

Brister och fel vid ventilationsbesiktning
Brister ska åtgärdas snarast. Om besiktningen leder till anmärkningar ska brister och fel rättas till snarast enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystemet.

Den tid som kan anses vara skälig innan man gör någon åtgärd är naturligtvis beroende av vilken sorts brister eller fel som kommit fram vid kontrollen. Vissa enkla fel bör kunna rättas till inom några dagar.

Vissa fel tar längre tid att åtgärda
Andra fel som kräver större ingrepp eller ombyggnad av ventilationssystemet, kan ta flera månader i anspråk för projektering, upphandling och genomförande. Endast i undantag accepteras längre tid än sex månader för mer omfattande åtgärder.

Tillvägagångssätt vid ventilationskontroll
Det har under den tid förordningen om funktionskontroll varit i kraft bildats en praxis, ett visst tillvägagångssätt, vid kontrollen.

Funktionskontrollanterna betecknar brister och fel som kategori ett eller kategori två. Med kategori ett menar kontrollanten sådana fel som ska åtgärdas innan nästa ordinarie kontroll. Med kategori två menar kontrollanten sådana fel som ska åtgärdas snarast.

Lagen om ventilationssystem
Enligt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk med mera, BVL 1999:847, ska byggnader uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav beträffande bland annat skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. I lagen fastställs att ventilationssystemen ska skötas och underhållas.

När regler för ventilationskontroll inte följs
Om byggnadens ägare inte följer reglerna om funktionskontroll, eller låter bli att avhjälpa påtalade brister, kan kommunen besluta om ett vitesföreläggande.
Bestämmelserna har stöd i 10 kap Plan- och bygglagen (1987:10) PBL. Där står bland annat att kommunen kan förelägga ägaren att vidta åtgärder. Kommunen kan vid behov förena föreläggandet med vite. Kommunen kan också ingripa med stöd av Miljöbalken (1998:808).

Texterna är hämtade ur följande lagar
Boverkets föreskrifter, BFS 1999:25
Boverkets föreskrifter, BFS 1996:56
Boverkets föreskrifter, BFS 1995:33
Boverkets allmänna råd 1995:4, ändrad genom 2000:1
Förordningen Svensk författningssamling, SFS 1991:1273
Utdrag ur regeringens proposition, 1990/91:145