Söderhamns kommuns startsida Söderhamns kommuns startsida
Sågverksbanner

Långrörs sågverksområde

Resurscentrum bygger broar åt Sandarne kultur och historiska förening (KULT) för att man skall kunna ta sig fram på en gång- och cykelstig genom de gamla sågverksområdena Åsbacka, Långrör, Lervik, Sandvik och Källskär.

Gång- och cykelstig genom gamla sågverksområden (2009 08 25)

Brobygge
Inom Långrörs sågverksområde bygger Resurscentrum en bro över vatten och stenig terräng.

Sågverksepoken 1860-1933 (2009 08 25)

Målningar
Målning av konstnären Anders Olsson från Åsbacka av två pojkar som metar nere vid kajen. Bakar och annat som blev över vid sågning användes för att fylla ut marken nere vid kajerna och än idag sticker bräder fram vid strandkanten.

 
Från Åsbacka till Källskär
I slutet av 1800-talet växte träindustrinäringen längs Norrlandskusten och från Söderhamn till Ljusne låg det 13 ångsågar. Inom loppet av 10 år etablerades fem sågverksområden längs med vattnet i Sandarne. Vid Åsbacka, Långrör, Lervik, Sandvik och Källskär anlades ångsågar där det var lätt att skeppa ut varorna för export och där skogsråvaran kunde transporteras fram på järnvägen. 1860 startade Sandvik det första sågverket intill lastageplatsen för Askesta-Sandarne järnväg. Långrör anlades 1864 och Källskär 1869. Åsbacka startade vid Bussholmsviken 1870 och Lervik strax efter 1870 enligt gamla kartor. Varje område där sågverken etablerades förvandlades från fäbodskog till samhällen med disponentvilla (herrgård), kontor, tjänstemannabostäder, arbetarkaserner, bolagshandel, privata små affärer, kaféer, möteslokaler och små bostäder byggda av arbetare vid sågarna. Under 1880-talet lades de minsta sågverken Sandvik och Lervik ner. Åsbacka, Långrör och Källskär som var större lades ner 1930-1933. Orsaken till nedläggningarna var brist på virke.

Sågverksepoken 1
Bevarat i vatten och på land
Kvar i vattnet utanför sågverksområdena i Källskär, Långrör och Åsbacka finns kajer, pirar, dykdalber, vågbrytare och stenkistor där skutor och fartyg förtöjdes när de lastades. När sågverksamheten upphörde revs de flesta industribyggnaderna på land. Vid Sandvik och Lervik som lades ner först finns inga tydliga lämningar efter ångsågarna och områdena har fyllts ut med jord. En arbetarkasern finns kvar vid Sandvik och eventuellt några bostadshus vid Lervik som nu är ombyggda.
I Åsbacka finns den enda bevarade förmanskasernen och en ombyggd kolarkasern. Intill förmanskasernen finns en av de enklare kojor som sågverksarbetarna byggde förr, numera ombyggt till fritidshus. Platsen för ångsågen och de flesta andra byggnaders grundstenar och fundament går att hitta. Sågverkets kolbottnar och kolningsplatsen som låg bredvid ångsågen går fortfarande att se. På platsen för brädgården växer idag tät granskog. 1878 uppfördes en herrgård med ett annex, en stor trädgård och en liten park till disponenten. Idag finns bara annexet kvar och är ombyggt.
I Långrör går det att hitta grundstenar och fundament efter sågen, hyvelmagasinet och ångpanne- och maskinhuset. Platsen för de två brädgårdarna går att hitta igen. En oljehamn är anlagd där sågverkets kolhus var så av detta finns inga spår. Flera stora arbetarkaserner är rivna och endast två stora matkällare finns kvar. Vid Källskär står ångpanne- och maskinhuset kvar. Inom området finns också disponentvillan och sågverkskontoret bevarade. I disponentvillan är det nu värdshus och i sågverkskontoret tygaffär. Två äldre ekonomibyggnader av trä finns i anknytning till disponentvillan och sågverkskontoret.
Sågverksepoken 2
Kartläggning och restaurering
Länsmuseet Gävleborg har gjort en förstudie på uppdrag av Sandarne kultur och historiska förening för att kartlägga det som finns kvar av de fem sågverken i Sandarne. De har utrett det kulturhistoriska värdet på området och gett förslag på vad föreningen kan göra nu. Länsmuseet tycker att en restaurering av de dykdalber som finns kvar i vattnet utanför Åsbacka och i norra delen av Långrörs sågverksområde skall prioriteras. Dykdalberna består av timrade stenfyllda kistor med pollare och vid dem låg fartygen förtöjda under lastning från brädgårdarna. Dykdalberna hör samman med sågverkens brädgårdar och är det enda som återstår av dem. De har ett stort värde för upplevelsen av sågverksmiljön och betydelse för hur området uppfattas från havssidan. En annan viktig åtgärd är att sätta upp fler skyltar med tydliga kartor, bilder och intresseväckande text för att visa hur det såg ut under sågverksepoken och för att förklara de lämningar man ser idag. Sandarne Kultur- och historiska förening startade 2003 och har som målsättning att arbeta för att åskådliggöra det industriella kulturarvet i Sandarne. De håller nu på att göra i ordning en cykel- och gångstig genom de fem sågverkområdena med broar över steniga områden och informationsskyltar efter vägen.

Läs mer i Fem sågverk i Sandarne rapport 2006:05 av Johannes Kruusi och Bo Ulfhielm

Söderhamns kommun


Lärande & Arbete

Resurscentrum


Norra vägen 1
826 80 Söderhamn
Tel 0270-750 00
Fax 0270-175 08
larandearbete@soderhamn.se

Relaterad information


Länk till KULTlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Senast uppdaterad av: Magnus Sandström
Uppdaterad: 2009-09-02
Tipsa en kompis
Söderhamns kommun, 826 80 Söderhamn, Tel 0270-750 00, Fax 0270-411 60, kommun@soderhamn.se