Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Under hösten 2007 genomförde Söderhamn tillsammans med den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen en undersökning om hur ungdomar ser på sin egen livssituation. I Söderhamn deltog vi för första gången i denna undersökning. Elever i årskurs åtta på högstadiet och årskurs ett och tre på gymnasiet, samt ett urval av kommunens 21-åringar svara på cirka 80 frågor.
LUPP-undersökningen ("lokal uppföljning av ungdomspolitiken") genomfördes under november/december 2007 på Norrtullsskolan, Vågbroskolan, Bergviksskolan, Stenbergaskolan och Staffangymnasiet. 281 elever i år 8 och 403 elever på gymnasieskolan samt 51 ungdomar i 21-årsåldern besvarade enkäten, dvs totalt 735 ungdomar.
Svarsfrekvenserna varierade avsevärt; från 92 % på Norrtullsskolan till 21 % bland 21-åringarna. Vad gäller 21-åringarna var det väldigt få som utnyttjade möjligheten att besvara enkäten via Internet och detta drog ned resultatet.
Undersökningen har genomförts av folkhälsosamordnare Jennie Eriksson och ungdomskoordinator Marcus Häggström. I arbetet med bearbetning och sammanställning av statistik och resultat har även utredare Anders Bergsten på Ledningsstaben medverkat.
Tillbaka
Oftast träffas ungdomarna hemma hos varandra. Det gäller samtliga åldersgrupper. Fritiden i övrigt ägnas åt idrott, datorspel, musikalisk verksamhet, skriva, läsa och vara ute i naturen. Föreningsaktiviteter (förutom idrottsföreningar) ägnar man sig mycket litet åt, liksom besök på fritidsgårdar, ungdomens hus m m.
Tillbaka
Ungefär hälften av eleverna i åttan och drygt 80 procent av eleverna i gymnasiet tycker att det är bra stämning i skolan. Mobbning och främlingsfientlighet utgör större problem i grundskolan än i gymnasieskolan. En betydligt större andel elever i gymnasieskolan än i grundskolan anser skolmiljön vara bra eller mycket bra.
Inom de områden eleverna gärna vill vara med och bestämma får de i mycket varierande grad verkligen vara med och bestämma. Skillnaderna är ibland avsevärda, t ex vad gäller läxor, prov, schemat och skolmaten. 80 procent av flickorna vill gärna vara med och bestämma om arbetssätt m m, medan bara 40 procent uppger att de har inflytande inom detta område.
Elevernas uppfattning om skolmaten skiljer sig väldigt lite åt mellan skolformerna. Gruppen som tycker bra om skolmaten är ungefär lika stor som gruppen som tycker illa om skolmaten. Skillnaderna mellan olika skolor är större. Där hamnar Bergviksskolan i topp och Vågbroskolan i botten. Mer än 70 procent av eleverna i åttan vill vara med och bestämma om skolmaten, men bara 15 procent säger sig få vara med och bestämma.
Tillbaka
Intresset för politik är mycket lågt hos eleverna i såväl åttan som gymnasieskolan. Viljan att delta i eller tänka sig delta i olika samhällsengagerande aktiviteter är överlag mycket låg, förutom att skriva på en namninsamling eller bära märken och symboler som uttrycker en åsikt. Det är fler som uppger sig vara intresserade av samhällsfrågor än av politik. Det tycks som om ungdomarna inte ser kopplingen mellan politik och samhälle.
Sjukvård, skapa arbeten för unga och kamp mot kriminalitet anses vara viktiga politiska frågor bland alla ålderskategorier i undersökningen. Bland de yngsta anses även idrottsanläggningar vara en viktig fråga. Kulturverksamhet hamnar i botten hos alla kategorier.
Ungdomarna anser det viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar, men väldigt få vill verkligen träffa dem. Beror det på att man som enskild inte har modet eller kunskapen att söka upp en beslutsfattare, men att i grupp är det ok? De flesta vet inte hur de ska föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Bland de som vet hur man för fram sina åsikter anser däremot möjligheterna att föra fram åsikter vara små eller obefintliga.
Tillbaka
Drygt 20 procent av flickorna i åttan uppger sig ha blivit mobbade eller utfrysta. Detta händer vanligen i klassrummet eller på rasterna. I gymnasieskolan sjunker andelen bland flickorna som blivit mobbade eller utfrysta till 11 procent.
Genomgående känner sig flickorna i alla åldrar mer otrygga än pojkarna. Det gäller i synnerhet utomhus i bostadsområdet om kvällarna. 37 procent av de 21-åriga kvinnorna har vid vissa tillfällen inte vågat gå ut det senaste halvåret. Det gäller framför allt kvällstid. Pojkarna känner sig mer otrygga på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande.
Tillbaka
Det allmänna hälsotillståndet uppges vara i stort sett bra bland 70-80 procent av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. Flickorna upplever emellertid betydligt fler symptom som ont i huvudet eller magen än pojkarna. Nästan hälften av flickorna i åttan och mer än hälften av flickorna i gymnasieskolan upplever stress varje dag eller flera gånger i veckan. Här finns klara könsskillnader. Det är nära dubbelt så många flickor som pojkar som upplever stress. Dessutom ökar stressen med stigande ålder. Bland gruppen kvinnor 21 år är det hela 60 procent som dagligen eller åtminstone flera gånger i veckan upplever stress.
Trötthet är ett vanligt symptom i alla åldersgrupper. Drygt 30 procent av både pojkar och flickor hoppar över frukosten en eller ett par dagar i veckan.
Runt 7 procent av eleverna i åttan och 10 procent av eleverna i gymnasiet röker varje dag. Snusningen ökar markant bland pojkarna i gymnasiet jämfört med åttan. Flickorna i åttan dricker mer och oftare än pojkarna. I gymnasieskolan har skillnaderna jämnats ut.
Upplevd kränkande behandling är vanlig i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Mer än hälften av flickorna och runt 40 procent av pojkarna uppger sig ha blivit kränkta det senaste halvåret.
Tillbaka
16 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna i åttan hade feriearbete sommaren 2007. Andelen stiger till drygt 50 procent bland eleverna i gymnasieskolan. De flesta hade fått sina sommarjobb genom någon i familjen. I gymnasiet blir det vanligare att man får sina sommarjobb via kommunala insatser.
Betydligt fler flickor än pojkar uppger att de hjälper till hemma med diverse göromål varje dag eller åtminstone varje vecka.
Intressant att notera, är att nästan hälften av eleverna i åttan och mer än hälften av eleverna i gymnasiet kan tänka sig att starta eget i framtiden. Siffran är ännu högre för 21-åringarna, där runt 70 procent kan tänka sig starta eget.
Runt 60 procent av kvinnorna och männen i 21-årsåldern får ofta eller ibland ekonomiskt stöd av närstående. Nära 70 procent har fått någon form av bidrag från stat och kommun det senaste året.
Tillbaka
Flickorna i åttan vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun eller i andra hand i hemkommunen. Pojkarna i åttan har ungefär samma preferenser men drygt 20 procent kan också tänka sig att börja jobba.
Flickorna i gymnasiet vill gärna studera i Sverige eller utomlands, jobba utomlands eller åka ut och resa. Pojkarna vill studera eller jobba i Sverige eller eventuellt utomlands.
Runt 60 procent av eleverna i åttan tror att man kommer att flytta från kommunen i framtiden. I gymnasiet har siffran stigit till runt 75 procent. Skälen härför är jobb, studier, viljan att pröva på något nytt eller pojk-/flickvän eller kompisar. Viktigaste skälet för alla att flytta tillbaka till hemkommunen uppges vara närhet till släkt och familj.
Att bo i en storstad i Sverige eller utomlands är det som lockar gymnasieungdomarna mest. Därefter kommer alternativet att bo i en annan mindre stad eller tätort i Sverige. Detta sistnämnda alternativ är inte populärt bland grundskoleeleverna.
De flesta eleverna i åttan vet inte vilken högsta utbildning de planerar att gå. Bland flickorna är det betydligt fler som tänker sig studera på universitet/högskola. Denna skillnad accentueras i gymnasieskolan där 63 procent av flickorna och 37 procent av pojkarna tänker sig studera på universitet/högskola.
En majoritet av ungdomarna ser positivt på framtiden. Andelen positiva sjunker dock med ökande ålder.
Tillbaka
Här kan du ladda hem hela slutrapporten eller läsa en sammanfattning.
Lupp Söderhamn 2007 slutrapport
(pdf, 4 MB)
SAMMANFATTNING LUPP 2007
Bakgrund
Fritid
Skolan
Samhällsengagemang
Trygghet
Hälsa
Sysselsättning
Framtid
Bakgrund
LUPP-undersökningen ("lokal uppföljning av ungdomspolitiken") genomfördes under november/december 2007 på Norrtullsskolan, Vågbroskolan, Bergviksskolan, Stenbergaskolan och Staffangymnasiet. 281 elever i år 8 och 403 elever på gymnasieskolan samt 51 ungdomar i 21-årsåldern besvarade enkäten, dvs totalt 735 ungdomar.
Svarsfrekvenserna varierade avsevärt; från 92 % på Norrtullsskolan till 21 % bland 21-åringarna. Vad gäller 21-åringarna var det väldigt få som utnyttjade möjligheten att besvara enkäten via Internet och detta drog ned resultatet.
Undersökningen har genomförts av folkhälsosamordnare Jennie Eriksson och ungdomskoordinator Marcus Häggström. I arbetet med bearbetning och sammanställning av statistik och resultat har även utredare Anders Bergsten på Ledningsstaben medverkat.
Tillbaka
Fritid
Oftast träffas ungdomarna hemma hos varandra. Det gäller samtliga åldersgrupper. Fritiden i övrigt ägnas åt idrott, datorspel, musikalisk verksamhet, skriva, läsa och vara ute i naturen. Föreningsaktiviteter (förutom idrottsföreningar) ägnar man sig mycket litet åt, liksom besök på fritidsgårdar, ungdomens hus m m.
Tillbaka
Skolan
Ungefär hälften av eleverna i åttan och drygt 80 procent av eleverna i gymnasiet tycker att det är bra stämning i skolan. Mobbning och främlingsfientlighet utgör större problem i grundskolan än i gymnasieskolan. En betydligt större andel elever i gymnasieskolan än i grundskolan anser skolmiljön vara bra eller mycket bra.
Inom de områden eleverna gärna vill vara med och bestämma får de i mycket varierande grad verkligen vara med och bestämma. Skillnaderna är ibland avsevärda, t ex vad gäller läxor, prov, schemat och skolmaten. 80 procent av flickorna vill gärna vara med och bestämma om arbetssätt m m, medan bara 40 procent uppger att de har inflytande inom detta område.
Elevernas uppfattning om skolmaten skiljer sig väldigt lite åt mellan skolformerna. Gruppen som tycker bra om skolmaten är ungefär lika stor som gruppen som tycker illa om skolmaten. Skillnaderna mellan olika skolor är större. Där hamnar Bergviksskolan i topp och Vågbroskolan i botten. Mer än 70 procent av eleverna i åttan vill vara med och bestämma om skolmaten, men bara 15 procent säger sig få vara med och bestämma.
Tillbaka
Samhällsengagemang
Intresset för politik är mycket lågt hos eleverna i såväl åttan som gymnasieskolan. Viljan att delta i eller tänka sig delta i olika samhällsengagerande aktiviteter är överlag mycket låg, förutom att skriva på en namninsamling eller bära märken och symboler som uttrycker en åsikt. Det är fler som uppger sig vara intresserade av samhällsfrågor än av politik. Det tycks som om ungdomarna inte ser kopplingen mellan politik och samhälle.
Sjukvård, skapa arbeten för unga och kamp mot kriminalitet anses vara viktiga politiska frågor bland alla ålderskategorier i undersökningen. Bland de yngsta anses även idrottsanläggningar vara en viktig fråga. Kulturverksamhet hamnar i botten hos alla kategorier.
Ungdomarna anser det viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar, men väldigt få vill verkligen träffa dem. Beror det på att man som enskild inte har modet eller kunskapen att söka upp en beslutsfattare, men att i grupp är det ok? De flesta vet inte hur de ska föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Bland de som vet hur man för fram sina åsikter anser däremot möjligheterna att föra fram åsikter vara små eller obefintliga.
Tillbaka
Trygghet
Drygt 20 procent av flickorna i åttan uppger sig ha blivit mobbade eller utfrysta. Detta händer vanligen i klassrummet eller på rasterna. I gymnasieskolan sjunker andelen bland flickorna som blivit mobbade eller utfrysta till 11 procent.
Genomgående känner sig flickorna i alla åldrar mer otrygga än pojkarna. Det gäller i synnerhet utomhus i bostadsområdet om kvällarna. 37 procent av de 21-åriga kvinnorna har vid vissa tillfällen inte vågat gå ut det senaste halvåret. Det gäller framför allt kvällstid. Pojkarna känner sig mer otrygga på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande.
Tillbaka
Hälsa
Det allmänna hälsotillståndet uppges vara i stort sett bra bland 70-80 procent av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. Flickorna upplever emellertid betydligt fler symptom som ont i huvudet eller magen än pojkarna. Nästan hälften av flickorna i åttan och mer än hälften av flickorna i gymnasieskolan upplever stress varje dag eller flera gånger i veckan. Här finns klara könsskillnader. Det är nära dubbelt så många flickor som pojkar som upplever stress. Dessutom ökar stressen med stigande ålder. Bland gruppen kvinnor 21 år är det hela 60 procent som dagligen eller åtminstone flera gånger i veckan upplever stress.
Trötthet är ett vanligt symptom i alla åldersgrupper. Drygt 30 procent av både pojkar och flickor hoppar över frukosten en eller ett par dagar i veckan.
Runt 7 procent av eleverna i åttan och 10 procent av eleverna i gymnasiet röker varje dag. Snusningen ökar markant bland pojkarna i gymnasiet jämfört med åttan. Flickorna i åttan dricker mer och oftare än pojkarna. I gymnasieskolan har skillnaderna jämnats ut.
Upplevd kränkande behandling är vanlig i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Mer än hälften av flickorna och runt 40 procent av pojkarna uppger sig ha blivit kränkta det senaste halvåret.
Tillbaka
Sysselsättning
16 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna i åttan hade feriearbete sommaren 2007. Andelen stiger till drygt 50 procent bland eleverna i gymnasieskolan. De flesta hade fått sina sommarjobb genom någon i familjen. I gymnasiet blir det vanligare att man får sina sommarjobb via kommunala insatser.
Betydligt fler flickor än pojkar uppger att de hjälper till hemma med diverse göromål varje dag eller åtminstone varje vecka.
Intressant att notera, är att nästan hälften av eleverna i åttan och mer än hälften av eleverna i gymnasiet kan tänka sig att starta eget i framtiden. Siffran är ännu högre för 21-åringarna, där runt 70 procent kan tänka sig starta eget.
Runt 60 procent av kvinnorna och männen i 21-årsåldern får ofta eller ibland ekonomiskt stöd av närstående. Nära 70 procent har fått någon form av bidrag från stat och kommun det senaste året.
Tillbaka
Framtid
Flickorna i åttan vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun eller i andra hand i hemkommunen. Pojkarna i åttan har ungefär samma preferenser men drygt 20 procent kan också tänka sig att börja jobba.
Flickorna i gymnasiet vill gärna studera i Sverige eller utomlands, jobba utomlands eller åka ut och resa. Pojkarna vill studera eller jobba i Sverige eller eventuellt utomlands.
Runt 60 procent av eleverna i åttan tror att man kommer att flytta från kommunen i framtiden. I gymnasiet har siffran stigit till runt 75 procent. Skälen härför är jobb, studier, viljan att pröva på något nytt eller pojk-/flickvän eller kompisar. Viktigaste skälet för alla att flytta tillbaka till hemkommunen uppges vara närhet till släkt och familj.
Att bo i en storstad i Sverige eller utomlands är det som lockar gymnasieungdomarna mest. Därefter kommer alternativet att bo i en annan mindre stad eller tätort i Sverige. Detta sistnämnda alternativ är inte populärt bland grundskoleeleverna.
De flesta eleverna i åttan vet inte vilken högsta utbildning de planerar att gå. Bland flickorna är det betydligt fler som tänker sig studera på universitet/högskola. Denna skillnad accentueras i gymnasieskolan där 63 procent av flickorna och 37 procent av pojkarna tänker sig studera på universitet/högskola.
En majoritet av ungdomarna ser positivt på framtiden. Andelen positiva sjunker dock med ökande ålder.
Tillbaka
Ytterligare kontaktuppgifter
Ungdomssamordnare
Marcus Häggström
Vik Folkhälsosamordnare
Anna Liljestrand
Utredare
Anders Bergsten
