Deponier i Gävleborgs län är nu kartlagda

Våren 2008 startade ett samarbetsprojekt mellan nio av länets tio kommuner för att inventera och riskklassa gamla nedlagda soptippar.
Nu är riskklassningarna klara.
- Resultatet visar att drygt hälften av de gamla soptipparna är prioriterade för vidare utredning, säger miljöinventerare Erika Klang-Westin.

Projektets målsättning har varit att skapa ett prioriteringsunderlag för fortsatta undersökningar och eventuella efterbehandlingsåtgärder. Riskklassningsunderlaget är även värdefullt för den kommunala planeringen, där kunskap om var det finns förorenade områden, deras utbredning och vilken risk de innebär är viktig i översikts- och detaljplanearbetet.

Arbetssättet där kommunerna samarbetar varav en kommun är värd för projektet och deltagande kommuner delar på kostnaderna vad gäller resurspersoner har visat sig kostnadseffektivt, kvalitetshöjande och resursbesparande.

- Kommunernas medverkan i projektet har gjort att det nu har kunnat klarläggas vilka deponier som bedöms att det är särskilt viktigt att gå vidare med, säger miljöutvecklare Margareta Örn-Liljedahl, som varit projektledare.

Totalt 66 deponier har valts ut för riskklassning inom de nio medverkande kommunerna. När nu resultatet är klart visar det sig att tre stycken deponier har riskklass 1. Dessa tre deponier har mycket hög prioritet vad gäller vidare utredning och undersökningar. Det tre deponierna är;

Färila avfallsupplag i Ljusdals kommun
Bergsjö avfallsupplag i Nordanstigs kommun
Voxnabruk avfallsupplag i Ovanåkers kommun

- Dessa tre deponier karaktäriseras främst av att de har mycket stora spridningsförutsättningar i mark- och grundvatten och till ytvattenrecipient samt att exponeringsrisker för människor eller skyddsvärda arter och ekosystem är mycket stora, konstaterar miljöinventerare Erika Klang-Westin.

Totalt återfinns 50 % av deponierna inom riskklass 1 och riskklass 2, vilket innebär att det för dessa deponier krävs ett fortsatt arbete med att vidimera föroreningsnivåer och spridningsförhållanden för att komma fram till för vilka det krävs saneringsåtgärder.
Läs mer i rapporten PDF (pdf, 6 MB)