- Startsida
- / Utbildning och barnomsorg
- / Vuxnas lärande - CFL
- / Forskning- och utveckling
- / Forskare och ämnen
- / Ingalill Stefansson
Ingalill Stefansson, filosofie doktor i pedagogiskt arbete
Ingalill Stefansson är verksam som speciallärare och forskningslärare inom Särvux vid CFL och doktorerade 2011-04-29 i pedagogiskt arbete vid Estetisk-filosofiska fakulteten vid Karlstads universitet.
Särvuxutbildningen vänder sig till vuxna över 20 år som tidigare har sin grundutbildning i särskola eller till personer som fått en hjärnskada i vuxen ålder. Undervisningen sker enskilt och i små grupper. Studierna planeras individuellt för varje deltagare.
Särvux arbetar även med utbildning och handledning på uppdrag av andra verksamheter, främst inom kommun och landsting såsom social omsorg, psykiatri och skola.
Den retsamma skolbänken är namnet på ett projekt inom CFL (Särvux) där lärande praktiker analyseras och metoder utvecklas. Att man lär sig på andra arenor än där retsamma skolbänkar* finns kan man läsa om i Den retsamma skolbänkens rapportserie.
Ingalill Stefansson
FoU Söderhamn Centrum för flexibelt lärande - CFL
Södra Järnvägsgatan 7
826 80 Söderhamn
ingalill.stefansson@soderhamn.se
Tel: 0270-758 03, 0270-750 21
Mob: 070-999 66 35
Om arbetet på Särvux
Särvuxutbildningen vänder sig till vuxna över 20 år som tidigare har sin grundutbildning i särskola eller till personer som fått en hjärnskada i vuxen ålder. Undervisningen sker enskilt och i små grupper. Studierna planeras individuellt för varje deltagare.
Uppdrag
Särvux arbetar även med utbildning och handledning på uppdrag av andra verksamheter, främst inom kommun och landsting såsom social omsorg, psykiatri och skola.
Forskning och utveckling
Den retsamma skolbänken är namnet på ett projekt inom CFL (Särvux) där lärande praktiker analyseras och metoder utvecklas. Att man lär sig på andra arenor än där retsamma skolbänkar* finns kan man läsa om i Den retsamma skolbänkens rapportserie.
*"För många år sedan bad jag en åttaårig pojke att rita något fint från veckan som gått och fick i min hand bilden av skolbänken som retas och räcker ut tungan".
Rapporter i projektet:
Avhandlingen presenterar en studie om livsförståelsearbete i särskolan. Livsförståelsearbete är "på riktigt", på elevernas betingelser. Det hjälper eleven att förstå sig själv och lära sig leva i en värld som är, eller kan upplevas opålitlig. Läraren har i särskolan påtagligt elevens liv i sin hand och vilket förhållningssätt läraren väljer spelar roll för om eleven skall ha möjlighet att arbeta med sin livsförståelse.
Analyser av begrepp från existensfilosofer med interdependens i fokus syftar till att förstå livsförståelsearbetet. Exempelvis diskuteras K.E. Løgstrups filosofi om det etiska kravet samt spontana och kretsande livsyttringar, Karl Jaspers gränssituationer, Paul Tillichs modet att finnas till och Henry Cösters arbeten om etik och social omsorg. Resonemangen sätts i relation till två olika förhållningssätt pedagogen kan välja. Jag kallar dem efterföljande och styrande. Analyserna illustreras med elevteckningar och med berättelser grundade på erfarenheter av arbete i särskola. Metoden, att med distinktioner se alternativen, har inspirerats av K.E. Løgstrups fenomenologiska tolkning av vardagsverkligheten.
Resultatet — en teori om vad livsförståelsearbetet tyckas handla om — grundas på resonemangen om de olika begreppen sammantagna. Teorin gör att det går att tala om och förhålla sig till livsförståelsearbetet.
Exempel på områden, verksamheter och situationer där kunskap om vikten av livsförståelsearbetet har betydelse för människors möjligheter till delaktighet i en samhällsgemenskap diskuteras.
- Stefansson, I. 2002: Etiska torg i daglig verksamhet. Söderhamns kommun: CFL, Centrum för flexibelt lärande.
- Stefansson, I. 2005: Med den andres liv i min hand. Söderhamns kommun: CFL, Centrum för flexibelt lärande.
- Stefansson, I, 2007: Läsforskning - till nytta för praktiker? Söderhamns kommun: CFL, Centrum för flexibelt lärande.
För beställning, kontakta
Ingalill Stefansson eller Anna Nordmark 0270-750 55.
Om avhandlingsarbetet
Avhandlingen presenterar en studie om livsförståelsearbete i särskolan. Livsförståelsearbete är "på riktigt", på elevernas betingelser. Det hjälper eleven att förstå sig själv och lära sig leva i en värld som är, eller kan upplevas opålitlig. Läraren har i särskolan påtagligt elevens liv i sin hand och vilket förhållningssätt läraren väljer spelar roll för om eleven skall ha möjlighet att arbeta med sin livsförståelse.
Analyser av begrepp från existensfilosofer med interdependens i fokus syftar till att förstå livsförståelsearbetet. Exempelvis diskuteras K.E. Løgstrups filosofi om det etiska kravet samt spontana och kretsande livsyttringar, Karl Jaspers gränssituationer, Paul Tillichs modet att finnas till och Henry Cösters arbeten om etik och social omsorg. Resonemangen sätts i relation till två olika förhållningssätt pedagogen kan välja. Jag kallar dem efterföljande och styrande. Analyserna illustreras med elevteckningar och med berättelser grundade på erfarenheter av arbete i särskola. Metoden, att med distinktioner se alternativen, har inspirerats av K.E. Løgstrups fenomenologiska tolkning av vardagsverkligheten.
Resultatet — en teori om vad livsförståelsearbetet tyckas handla om — grundas på resonemangen om de olika begreppen sammantagna. Teorin gör att det går att tala om och förhålla sig till livsförståelsearbetet.
Exempel på områden, verksamheter och situationer där kunskap om vikten av livsförståelsearbetet har betydelse för människors möjligheter till delaktighet i en samhällsgemenskap diskuteras.
"Enbart genom vår hållning till varandra bidrar vi till att ge varandras värld dess gestalt. Vilken omfattning och färg den andres värld får för honom själv, är jag med att bestämma genom min hållning till honom. Jag bidrar med att göra den vid eller snäv, ljus eller mörk, skiftande eller enformig — och inte minst bidrar jag till att göra den hotande eller trygg. Inte genom teorier eller åskådningar utan genom min blotta hållning. Därför finns det ett outtalat, så att säga anonymt krav på oss om att ta vara på det liv som tilliten lägger i vår hand. "
(Det etiska kravet, 1994, sidorna 50-51)
(Det etiska kravet, 1994, sidorna 50-51)
Vad valet egentligen består i är att vi väljer att ta vara på den andra människans liv eller att ödelägga det. Ett tredje alternativ finns inte, enligt Løgstrup. Skall vi bidra till att livet för de människor vi är satta till att hjälpa ödeläggs eller befrämjas? Det är den stora frågan pedagoger och sociala omsorgens aktörer har att ta ställning till.
Avhandlingen i fulltext
Deltagit med paper i nationell forskningskonferens: Nationell konferens om funktionshinder och handikapp 19-20 oktober 2006, Ersta diakoni, Stockholm : Om ett alternativt sätt att tänka om elevers svårigheter med att reda sig i skolvärlden
Avhandlingen i fulltext
Publikationer
- Artikel i Intra - Ingalill Stefansson har publicerat en artikel i tidningen Intra (nr 1 2007). Det är en tidning om flerhandikapp och inlärningssvårigheter. Ingalills artikel, med rubriken "Förklarad eller förstådd", handlar om två olika synsätt på arbetet med personer med utvecklingsstörning. Tidningen är en prenumerationstidskrift som kommer ut med fyra nummer per år. Läs mer på www.intra.info.se, Ingalill Stefanssons artikel ur tidningen Intra
(pdf, 280 kB) - C- och D- uppsatser från pedagogiska institutionen i Uppsala handlar om efterföljande pedagogik på humanvetenskaplig grund: Stefansson, I. 1997: När barn tillåts göra vad de vill. Analys av ett arbetssätt i särskolan. C-uppsats nr 1997:24, Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. Stefansson, I. 1999: Den retsamma skolbänken. Analys av bilder, ritade av barn i särskolan, där arbetssättet tillåter dem att göra vad de vill. D-uppsats nr 1999:9, Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet.
Föreläsningar
Deltagit med paper i nationell forskningskonferens: Nationell konferens om funktionshinder och handikapp 19-20 oktober 2006, Ersta diakoni, Stockholm : Om ett alternativt sätt att tänka om elevers svårigheter med att reda sig i skolvärlden
CFL
Centrum för flexibelt lärande
Söderhamns kommun
(Lärande och arbete)
S Järnvägsgatan 7,
826 80 Söderhamn
CFL ligger inom området Faxepark
Tel 0270-758 00,
Fax 0270-169 65
cfl@soderhamn.se
www.cfl.se
Centrum för flexibelt lärande
Söderhamns kommun
(Lärande och arbete)
S Järnvägsgatan 7,
826 80 Söderhamn
CFL ligger inom området Faxepark
Tel 0270-758 00,
Fax 0270-169 65
cfl@soderhamn.se
www.cfl.se
