Samhällets krisberedskap

Kommunen en viktig del av samhällets krisberedskap. Samhällets krisberedskap går ut på att arbeta förebyggande för att minska riskerna och att förbereda sig för att kunna hantera det som ändå inträffar.

Om viktiga funktioner skulle slås ut av till exempel en naturkatastrof, terrorattack eller IT-attack utsätts samhället för påfrestningar som påverkar många människors vardag.

För att klara av stora påfrestningar behöver vi kunna använda alla resurser i samhället och göra alla delaktiga i att förebygga och hantera kriser. Myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv, organisationer och privatpersoner har alla ett ansvar.

Krishanteringen i Sverige bygger på tre grundprinciper

  • Ansvarsprincipen innebär att den myndighet som i normala fall ansvarar för en verksamhet ska göra det också i en krissituation.
  • Likhetsprincipen innebär att en verksamhet vid en kris ska fungera på samma sätt som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
  • Närhetsprincipen innebär att varje kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är i första hand kommun och region som har ansvaret när något inträffar i deras område.

Kommunens ansvar

Allt som kommunen ansvarar för vid normala förhållanden är även kommunens ansvar vid en samhällsstörning.

Kommunen har även ett särskilt ansvar för samordning på lokal nivå, för det geografiska område som en kommun utgör. Ansvaret innebär att kommunen ska samverka och samordna planering och förberedelser, samordna krishanteringsåtgärder och information till allmänheten. Det geografiska områdesansvaret innebär också att kommunen har ansvar för de personer som tillfälligt vistas i kommunen.

Läs mer på msb.se (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om vad olika delar av samhället gör vid en kris. Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: 11 september 2023