Dans för hälsa - en kravlös oas för bättre mående hos elever

Kom som du är och känn dansglädje, gemenskap och kravlöshet. Det är tanken med hälsofrämjande projektet Dans för hälsa, där en grupp tjejer på Bergviksskolan är först ut.

Under åtta månader kommer en grupp tjejer i årskurs 7-9 på Bergviksskolan att dansa tillsammans en eftermiddag i veckan, för att skapa glädje, energi och förbättrad psykisk hälsa. De ingår alla i projektet Dans för hälsa, som går ut på att deltagarna ska dansa loss, släppa ältande och oroliga tankar.

- Det känns jättekul att det startar och att det satsas på detta. Roligt också att det blir först här ute så att eleverna slipper ta sig in till stan, säger Elin Onelius, skolsköterska på Bergviksskolan.

För vårdsökande elever

Hon ingår i projektgruppen för Dans och hälsa och är också en del av elevhälsoteamet, som utser deltagarna - vårdsökande elever, där detta fungerar som ett mellansteg innan BUP.

Amanda Öhr och Helen Burvall är de dansinstruktörer som ska leda Dans för hälsa.

- Hoppas att det blir bra. Det gäller ju att få eleverna att vilja och våga komma. Det är många som skulle behöva det, säger Elin Onelius.

En oas för eleverna

Projektet vilar på en studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län. Syftet med studien var att undersöka effekten av att komplettera elevhälsa med kravlös dans för flickor 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa.

Resultaten visade på ökad självskattad hälsa samt minskade somatiska och emotionella symtom bland de elever som dansat. Ungdomar som dansat i studien berättar om en oas från stress, en fristad från högt satta individuella och sociokulturella upplevda krav. Den självtillit som växte födde glädje och energi samt ny förmåga att ”ta plats”.

Läs mer: Dans för hälsa - webbplatsLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

En del av elevhälsan

Dans för Hälsa vilar inte bara på studiens resultat, utan också på de bevisade sambanden mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa samt på den breda erfarenhet av användandet av metoden som finns över landet. I de kommuner där metoden använts har uppföljningar visat goda resultat. Flera kommuner gör som i Söderhamn och erbjuder metoden som en del i elevhälsans utbud.

- Vi hoppas att det faller väl ut här och att det kan dyka upp på fler skolor. Behovet finns absolut på fler håll, säger Elin Onelius.

Mer forskning behövs, därför har Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län, tagit initiativ till en ny studie för att utvärdera metodens hälsoeffekter nationellt.