Innehåll i protokoll och ärendelistor

Varje nämnd beslutar själv vilken information som publiceras i anslutning till nämndens möten.
I ärendelistor inför möten i kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF) redovisas hela tjänsteutlåtandet. I fullmäktiges ärendelista visas även beslut, yrkanden och reservationer från kommunstyrelsen.

Ärendelistan visar vilka ärenden som ska behandlas. Protokollet sammanfattar vad mötet beslutat. På grund av bland annat GDPR (lag om personuppgiftshantering) är vissa uppgifter inte utskrivna i protokoll och ärendelistor.

Tillgång till handlingar

Om du vill läsa handlingar till något ärende i nämnd, kommunstyrelse eller kommunfullmäktige,
ta kontakt med aktuellt diarium/aktuell sektor.

Tjänsteutlåtande

Innan ett ärende kan beslutas av nämnder, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska det analyseras och bedömas. Det  görs genom en beredning av anställda tjänstepersoner i kommunen. Resultatet av den  beredningen blir ett tjänsteutlåtande. Politikerna kan använda tjänsteutlåtandets förslag och konsekvenser till grund för sitt beslut.

Ärendet bereds av anställda i sektor under den aktuella nämnden, sen tar nämnden sitt beslut. Om ärendet går vidare till kommunstyrelsen bereds det igen av anställda i sektor Styrning och stöd, innan kommunstyrelsen tar sitt beslut. Om ärendet går vidare till kommunfullmäktige läggs kommunstyrelsens beslut/erinran/yttrande till i tjänsteutlåtandet.

Innehåll i tjänsteutlåtande

Ett tjänsteutlåtande innehåller oftast de här delarna:

Det kan finnas ett eller flera beslutsalternativ:

  • Alternativ 1: till exempel att säga JA till motionens förslag.
  • Alternativ 2: till exempel att säga NEJ till motionens förslag.
    osv

Ett beslut kan innebära att pengar ska anslås till en nämnd. Då beskrivs här hur mycket pengar, vilken nämnd som ska få pengarna, hur kommunen ska betala/finansiera den ökade kostnaden och vilket år pengarna ska tas ifrån. Det måste även stå om det är en investering eller en löpande driftskostnad.

Här ges en kortfattad beskrivning av vad ärendet går ut på (max 15 rader).

Om det har tagits beslut i samma ärende förut sammanfattas beslutet här i en kort text. Det står även vilken nämnd som beslutade, vilken paragraf i protokollet och vilket datum beslutet togs.

Om ärendet ska till kommunstyrelsen står det här vilken politisk nämnd som yttrar sig, vilket datum och vad nämnden sagt.

Här beskriver den anställda handläggaren som utrett ärendet vad han/hon kommit fram till. Texten är en bakgrund till förslag till beslut. Handläggaren ska bara redovisa fakta, inte argumentera för eller emot.

Våra politiker har beslutat att varje beslutsalternativ ska belysas ur fyra perspektiv:

  • Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
  • Tillväxt är en ökning av kommunkoncernens gemensamma ekonomi
  • Hållbar utveckling står för ett långsiktigt, ansvarstagande arbete för och med människor tillsammans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten, minskat beroende av fossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas
  • Kvalitet är att tillfredsställa eller överträffa medborgarnas behov och förväntningar

Politikerna vill veta om beslutet kan öka jämställdhet/tillväxt/hållbar utveckling/kvalitet, eller om det har en övervägande positiv eller negativ påverkan på perspektiven.

Politikerna vill också veta om beslutet innebär några ekonomiska konsekvenser. Det kan till exempel handla om:

  • Hur påverkas kommunens/nämndens/bolagets/hela koncernens ekonomi av förslaget/beslutet? Ökade/minskade kostnader/intäkter?
  • Hur mycket pengar? Var ska pengarna komma ifrån? Vilken/vilka nämnder berörs ekonomiskt?

Yttrandet avslutas med vilket beslutsalternativ Enheten/Förvaltningen tycker är bäst.

Ibland behöver kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ha en återrapport efter att ett ärende slutförts. Då anges sista datum för återrapport här. 

Här anges vilka andra nämnder, organisationer, interna aktörer som beslutet skickas till.

Senast uppdaterad: 15 februari 2024
Kommun och politik