Krisberedskap

Kommunen en viktig del av samhällets krisberedskap. Samhällets krisberedskap går ut på att arbeta förebyggande för att minska riskerna och att förbereda sig för att kunna hantera det som ändå inträffar. Allt som kommunen ansvarar för vid normala förhållanden är även kommunens ansvar vid en samhällsstörning, som vi ofta kallar en kris.

Kommunen har ett särskilt ansvar för samordning på lokal nivå, för det geografiska område som en kommun utgör. Det innebär att kommunen ska samverka och samordna planering och förberedelser, samordna krishanteringsåtgärder och information till allmänheten. Det geografiska områdesansvaret innebär också att kommunen har ansvar för de personer som tillfälligt vistas i kommunen.

  • Ansvarsprincipen innebär att den myndighet som i normala fall ansvarar för en verksamhet ska göra det också i en krissituation.
  • Likhetsprincipen innebär att en verksamhet vid en kris ska fungera på samma sätt som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
  • Närhetsprincipen innebär att varje kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är i första hand kommun och region som har ansvaret när något inträffar i deras område.

Vad är skillnaden mellan krisberedskap och civilt försvar?

Det finns stora likheter mellan krisberedskap och civilt försvar, men det finns också skillnader. En skillnad är att krisberedskap utgår från händelser som stormar, skogsbränder och oljeutsläpp.
Vid krig är utmaningarna mer komplexa.
Det civila försvaret ska bygga vidare på arbetet med krisberedskap. Vid krig liksom kris kan det bli tal om elavbrott, många skadade människor, otjänligt dricksvatten, utrymning, livsmedelsbrist och till exempel sanering efter radioaktivt nedfall.
Läs mer om civilt försvar

Senast uppdaterad: 10 april 2024
Kommun och politik