Detaljplanering
En detaljplan är ofta det första steget som tas när något ska byggas. Det är bara kommunen som kan göra en detaljplan. Kommunen har ett så kallat planmonopol och får bestämma över hur mark och vatten får användas.
Vad är en detaljplan?
Med en detaljplan styr kommunen hur mark och vatten ska användas och bebyggas. Syftet med detaljplanering är att mark- och vattenområden ska användas till det ändamål området är mest lämpat för; det kan vara att göra det möjligt att bygga nytt, ändra byggnadernas innehåll eller säkra att man bevarar särskilda byggnader. Detaljplanen är ett juridiskt dokument som innehåller en beskrivning av:
- platsens eller områdets förutsättningar
- de behov och önskemål som detaljplanen ska uppfylla eller styra
- de olika intressen som finns i området vägs samman till en helhet för att få en lämplig utveckling
I detaljplanen ska det gå att se vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden.
- Allmänna platser är oftast gator, torg och parker. Detaljplanen reglerar hur de allmänna platserna ska användas och utformas.
- Kvartersmark är mark som kan användas för exempelvis bostäder, affärer, industrier och kontor. Inom kvartersmark kan planen till exempel reglera hur stora eller höga husen får vara, hur långt det får vara mellan hus och tomtgräns och om någon har rätt att dra fram ledningar över någon annans mark.
Hur länge gäller en detaljplan?
Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.
För både kommunen och dig som enskild fastighetsägare innebär detaljplanen både rättigheter och skyldigheter. Detaljplanen talar om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Garanterad byggrätt under detaljplanens genomförandetid är till exempel en sådan rättighet. Genomförandetiden för en detaljplan pågår mellan 5, 10 eller 15 år och de rättigheter detaljplanen ger gäller minst under denna tid.
Om du planerar en åtgärd som kan innebära att kommunen behöver upprätta, förändra eller upphäva en detaljplan, kan du ansöka om det genom att begära ett planbesked. Ett planbesked ska ge dig svar på om ett planarbete kan påbörjas eller inte. Kommunen har 4 månader på sig att bestämma om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Beslutet om planbesked är ej bindande och ska ej anses som ett slutgiltigt beslut, det går därmed inte att överklaga.
Detaljplaneprocessen
I ett första skede ska kommunen avgöra om det behövs ett planprogram eller inte. Behövs det inte något planprogram startar kommunen ett förslag till en detaljplan omgående. I detta skede ska man utöver detaljplanen bestämma vilket planförfarande som är mest lämpligt samt göra en behovsbedömning för att avgöra om förslaget till detaljplan kan antas påverka miljön så mycket att en miljökonsekvensbeskrivning behövs.
Planförfarande
Tidsramen för en detaljplaneprocess är olika från fall till fall. Utredningar, synpunkter och överklagningar samt olika planförfaranden är några aspekter som påverkar tidsramen. Normalt kan ett begränsat standardförfarande ta mellan 3-5 månader. Ett standard- och utökat tar oftast längre tid eftersom det innefattar fler processer, allt från några månader till ett eller två år. Det finns två olika planförfaranden man kan tillämpa vid framtagandet av en ny detaljplan, ett standardförfarande och ett utökat förfarande.
Standardförfarande
I de flesta fall när man tar fram en detaljplan kan ett standardförfarande tillämpas. Förfarandet kan tillämpas när vissa villkor är uppfyllda och det är bland annat att planen ska vara förenlig med översiktsplanen. Förfarandet består av samråd, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.
Begränsat standardförfarande
Berör planförslaget en åtgärd av mindre betydelse där en liten och tydlig samrådskrets berörs kan det vara aktuellt med ett begränsat standardförfarande. I denna process godkänner samrådskretsen förslaget till detaljplan redan under samrådet. Godkännandet ska göras aktivt av samtliga i samrådskretsen. Planförslaget kan inte antas direkt om ändringar skett efter godkännandet.
Utökat förfarande
När ett standardförfarande inte kan tillämpas ska man använda ett utökat förfarande. Det utökade förfarandet ska användas om planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller om en plan bedöms ha en stor betydelse för omgivningen. Förfarandet består av kungörelse, samråd, samrådsredogörelse, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.
Relaterade länkar
Relaterade dokument
Tack för din medverkan!Du har hjälpt oss att förbättra webbplatsen.
Någonting gick fel. Prova igen senare.