Märkning och information om livsmedel

För dig som säljer eller förpackar livsmedel är det viktigt att känna till vilka regler som gäller för märkning. Det finns ett antal uppgifter som normalt ska finnas med när du säljer förpackade livsmedel till konsument, här kommer några av de vanligaste:

Språk, teckenstorlek

Märkningen ska vara på svenska, men det går bra att använda annat språk för vissa märkningsuppgifter om skillnaden i stavning är liten, till exempel "bär" och "bær". De obligatoriska märkningsuppgifterna ska vara klart läsbara och inte skymmas av någon annan text eller bilder. Det finns också krav på minsta teckenstorlek. För en större förpackning (större än 80 cm²) måste teckenstorleken vara minst 1,2 mm och för mindre förpackningar (mindre än 80 cm²) ska teckenstorleken vara minst 0,9 mm.

Beteckning

Beteckningen ska ge kunden en tydlig uppfattning om vilket slags livsmedel hen köper, till exempel kanelbullar. Vissa beteckningar är skyddade och får bara användas på varor som uppfyller de särskilda regler som gäller för dessa varor. I vissa fall ska fler uppgifter anges direkt efter eller i närheten av beteckningen. Till exempel ska livsmedel som varit nedfrysta men som säljs upptinade märkas med "upptinat".

Ingrediensförteckning

Alla ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska anges i fallande storleksordning efter vikten som de hade vid tillverkningstillfället.

Allergimärkning

Kunden ska alltid få information om vissa kända allergiframkallande ämnen har använts vid tillverkningen av ett livsmedel. En lista över vilka allergener det gäller och i vilka livsmedel de ofta finns i hittar du längst ner på sidan. Allergenerna ska alltid framhävas på något sätt i märkningen, till exempel genom att använda ett annat typsnitt, annan stil eller bakgrundsfärg.

Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser

Mängden av vissa ingredienser som är avgörande för köpet ska anges i märkningen. Det kan vara mängden hallon i hallonsylt eller räkor i räksallad. Normalt anges mängden i procent.

Nettokvantitet

Vikten eller volymen på livsmedlet eller maträtten. Själva förpackningens vikt får inte räknas med.

Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag

Hållbarheten ska anges på livsmedlet.

Bäst före-dag anges på de flesta livsmedel. Bäst före-dag är den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats enligt förvaringstemperaturen har kvar de egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet. Ett livsmedel som passerat bäst före-dagen får säljas, men det är du som företagare som ansvarar för att livsmedlet fortfarande är säkert för konsumenten.

Sista förbrukningsdag ska anges på känsligare livsmedel som färsk fisk, köttfärs och råkorv. Ett livsmedel som passerat sista förbrukningsdagen får inte säljas.

Speciella anvisningar för förvaring eller användning

Om livsmedlets hållbarhet påverkas av hur det förvaras så ska förvaringsanvisning finnas på livsmedlet. Det kan exempelvis vara förvaringstemperatur för kyl- eller frysvaror.

Kontaktuppgifter

Alla färdigförpackade produkter ska vara märkta med namn eller firmanamn och adress till antingen tillverkare, förpackare eller säljare. För företag i Sverige kan det stå telefonnummer istället för adress.

Ursprung

Vissa livsmedel ska märkas med ursprung. Detta gäller bland annat fisk, skaldjur, nötkött och honung. Från och med den 1 april 2015 är det också obligatoriskt att ange ursprung även för kött från får, gris, get och fjäderfä. För de allra flesta livsmedel gäller att ursprunget på produkterna ska anges om det är nödvändigt för att konsumenten inte ska bli vilseledd.

Bruksanvisning

En bruksanvisning ska finnas på livsmedel om det är nödvändigt för att förstå hur livsmedlet ska användas. En bruksanvisning kan exempelvis innehålla information om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas.

Verklig alkoholhalt

Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol ska märkas med verklig alkoholhalt.

Näringsdeklaration

Näringsdeklarationen ska beskriva hur mycket energi och näringsämnen livsmedlet innehåller. Från och med 13 december 2016 är det obligatoriskt att ha en näringsdeklaration på de flesta förpackade livsmedel.

För att underlätta för konsumenterna finns krav i informationsförordningen på att tydligt informera om vad maten innehåller. Du som säljer eller serverar livsmedel på en restaurang, café eller liknande ska kunna lämna information om vilka allergener (ämnen som kan ge en allergisk reaktion) maten innehåller.

För vem gäller lagen?

Lagen gäller alla livsmedelsanläggningar, till exempel restauranger, caféer och butiker med delikatessdisk som serverar eller säljer mat direkt till kund.

Vilken information ska lämnas?

Kunden ska alltid kunna få information om maten innehåller någon eller några av de allergener som finns med i allergenlistan, se länk i högerspalten. Detta gäller oavsettt om maten säljs oförpackad, förpackad för direkt försäljning eller på konsumentens begäran.

Oförpackad = till exempel mat som serveras och äts på restaurang
Förpackad för direkt försäljning = mat som förpackas på försäljningsstället och där det alltid finns någon att fråga om den obligatoriska livsmedelsinformationen. Det kan till exempel vara lunchsallader, plastade smörgåsar och matlådor som säljs direkt till kund via en manuell disk.
Förpackad på konsumentens begäran = mat som först är oförpackad och sedan förpackas enligt kundens önskemål, till exempel pizza och övrig take away-mat.

Olika lösningar

Det går bra att lämna informationen både muntligt och skriftligt. Här kommer några exempel på hur det går att lösa:

• på en skylt i närheten av livsmedlet
• i menyer, se exempel 1 och 2 nedan
• muntligt, se exempel 3 nedan
• på en läsplatta eller datorskärm
• i ett informationsblad som följer med livsmedlet

Några exempel

Exempel 1. Meny dagens rätt

• Korv stroganoff (vetemjöl, mjölk) med ris
• Stekt torsk (fisk, ägg, rågmjöl, mjölk) med stekt potatis, kall sås (mjölk)
• Vegetarisk lasagne (mjölk, senap, selleri)
• Salladsbuffé, bröd (valnötter) och knäckebröd (vetemjöl, sesamfrön)

Exempel 2. Meny på väggen eller som delas ut

• Alla pizzor innehåller vetemjöl och mjölk
• Extra pizza special: tomatsås, oxfilé, räkor, crabfish (fisk), jordnötter, ananas, gorgonzola (mjölk) och bearnaisesås (mjölk)

Exempel 3. Skylt

Det går även att ge kunden muntlig information. Det måste då tydligt framgå hur kunden ska göra för att få informationen, till exempel via en skylt.

Det måste gå att kontrollera att informationen som ni lämnar är riktig. Därför kan det vara nödvändigt att den som lagar maten skriver ner vilka ingredienser som maten innehåller.

Undantag

Om ni i förväg har fått information om en kunds allergi eller överkänslighet behöver ni inte lämna ytterligare information vid serveringstillfället.

Om kunden frågar

Om maten är förpackad för direkt försäljning eller förpackas på konsumentens begäran ska ni även kunna ge information om följande:

• namnet på maträtten/livsmedlet (beteckningen)
• ingrediensförteckning
• nettovikt
• bäst före-datum eller sista förbrukningsdag
• förvaringsanvisning
• kontaktuppgifter
• ursprungsland eller härkomstplats (gäller för vissa livsmedel, till exempel kött, fisk och fågel)
• bruksanvisning om det behövs för att konsumenten ska förstå hur livsmedlet ska användas ( om maten till exempel behöver hettas upp innan den ska ätas)
• alkoholhalt om drycken innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol

Visste du att det är förbjudet att uppge felaktiga namn eller ha falska påståenden om mat? Du som säljer oförpackade livsmedel över disk eller serverar mat eller fika på en restaurang har ansvar för att du inte vilseleder gästerna. Det är viktigt att dina menyer överensstämmer med det du verkligen serverar.

Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad det står på menyn är det naturligtvis vilseledande för gästerna, och för en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein, men som kan äta får- och getmjölk kan bli mycket dålig om han eller hon serveras ost gjord på komjölk istället för fetaost.

Vissa produkter som fetaost, parmaskinka och parmesanost har skyddade ursprungsbeteckningar. Det innebär att bara varor som uppfyller kraven på geografiskt ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost, parmaskinka respektive parmesan. Andra exempel på vilseledande menyer är att ange att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller att de kommer från en viss gård om så inte är fallet.